Start

Fördelen med att köra i egen regi vid sidan av en fast anställning är att man har möjlighet att anpassa både inriktning och tempo till vardagens utmaningar och i vissa fall ta väldigt små myrsteg ganska sällan, medan man i andra perioder gör enorma kliv i en ny spännande riktning.

För Amplifico Utvecklas Nu – som en gång i tiden bar namnet Davita Konsult och då endast ägnade sig åt systemutveckling – kom det första språnget i en ny riktning att bli fokus på utveckling av människor istället för mjukvara redan 1999. Det året innebar dels att en ny arbetsgivare lade veto för systemutveckling som bisyssla och dels att samma arbetsgivare i syfte att utveckla mina chefs- och ledarfärdigheter skickade mig på en riktigt spännande utbildning i NLP för en av landets främsta tränare, Magnus Kull vid Coach 2 Coach (då Futurepace AB).

År 2003 blev jag själv certifierad tränare, upplärd av Magnus och flera andra utbildare och samtidigt blev jag pappa för första gången. IT-bubblan sprack något år tidigare och jag hade omlokaliserat mig till akademins värld. Här sågs en bisyssla där jag själv finansierade min fortbildning som något positivt och jag hade inte längre några restriktioner avseende vad jag ägnade mig åt, så länge det inte skadade min arbetsgivare.

2004 gick jag dock rakt in i kaklet och det året innebar en plågsamt långsam rehabilitering, men jag lyckades genom både egna insatser och ett fantastiskt kontaktnät av coacher och NLP-tränare, samt genom en medfödd oförmåga att ge upp (samma som skickade mig ned i hålet).

2006 blev jag pappa på nytt, den här gången utan att kantra – även om det i ärlighetens namn inte var min förstföddes ankomst som fick mig att stupa tidigare utan en självkänsla baserad på extern feedback avseende mina prestationer, i en miljö där sådan återkoppling inte längre gavs. Det var en dyrköpt lärdom, men samtidigt ovärderlig, då jag nu kunde fokusera på att skapa värde för andra för deras skull istället för att försöka få bekräftelse på att jag var duktig och hade lyckats.

2007 laddade jag om för att få kursverksamheten på banan och fick förmånen att utbilda dåvarande Drivhuset Sveriges samtliga vägledare. Det var det sista året då mitt liv var ”normalt”. 2008 – 2016 kastades jag runt som en flipperkula mellan olika insikter och utmaningar, först rejält tilltufsad, sedan allt mer trygg och gradvis även starkare och mer harmonisk som person.

Nu 2017, mot årets slut, kan jag se att jag åter står inför någon slags vägskäl. Längs vägen hit har jag lärt mig om NPF, 2E, hur det är att gå igenom en skilsmässa, hur det är att slåss så gott som dagligen för sin avkommas rättigheter och hur det är att hitta sin egen flock, inte minst hur värdefullt det verkar vara för andra att få ta del av de vurpor som jag själv varit med om och hur jag kom vidare.

2018 handlar inte om mig – utan om de som jag genom olika insatser hoppas kunna hjälpa en bit på väg längs deras egen livsresa.

Jag ser fram emot att få följa dem.